packe

Ska band få återbildas? Jag satt i går och lyssnade på Undertones comeback ”Get what you need”, och frågan kändes väldigt relevant då. Generellt kanske man skulle säga skrika ”nej” så att det rasslar i skivhyllan, men det finns trots allt ett och annat undantag som jag heller inte velat missa: Business och Anti-Nowhere League tillhör dessa, men listan blir ganska kort. Däremot skulle det vara totalförbud mot att återbildas när nyckelpersoner i banden saknas, och främst handlar det om sångare. Jag har tack och lov sluppit höra ”Dead Kennedys” utan Jello Biafra (och är högst tacksam om jag slipper i fortsättningen också), och just Undertones utan Feargal Sharkey känns som samma sak. Visst, den nya killen har ju en liknande röst, men bara liknande räcker ju inte heller. Visst finns det ett och annat bra spår på skivan också, ”Thrill me” är lysande, fast eftersmaken känns ganska fadd i vilket fall som helst.

Råkade förresten se Paris Hiltons singel på TV härom kvällen. Jag blir fascinerad av hur lite det egentligen krävs för att bli kändis numera. Jag menar, vad har hon för meriter egentligen? Hon har en extremt tät farsa och är född med silversked i munnen, men är det allt som krävs? Hela världen har ju misstänkt från början att bruden är rätt trög, om man säger så. Och allt hon gjort de senaste åren är ju att bevisa att vi haft fel, hon är inte trög….hon är rent ut sagt imbecill. Fan, när hon öppnar munnen får hon ju David Beckham att framstå som en djup filosof. Frågan är om hon ens skulle haft meriter nog att kvalificera sig som kassörska på McDonalds om hon växt upp i en white-trash-trailer-park?! Och om det ändå vore så att hon levt på det klassiska sista greppet: sitt utseende. Men herregud, ett glas kranvatten är ju mer sexigt än fröken Hilton. Men superkändis är hon ändå, och nu har hon släppt sin debutsingel. Jag kan inte låta bli att skratta. Kanske inte åt hennes tragiska person, utan kanske mer för de stackare som kommer betala pengar för denna exkrement till laserdisc.

Hade förresten ett långt givande samtal i går, som gjorde mig på riktigt bra humör igen. Men åsiktsfascist kan jag likväl vara när jag är glad och uppåt, så ni får stå ut med min svada….

…för jag kom precis att tänka på en annan sak. Har nog hängt med dåligt, men visst fan tänker Feministiskt Initiativ ställa upp i valet i höst? Måtte svenska folket sansa sig så att de inte skrapar ihop sina fyra procent, jag får kalla kårar av tanken. För några år sedan hade jag utan tvekan kallat mig feminist, för jag trodde liksom att det hade med jämlikhet att göra. Men numera verkar ju feminism vara lika med mansförtryck. Istället för att jämna ut allt som är snett, alla skillnader, verkar ju resonemanget gå som sådant att ”nu har vi minsann blivit förtryckta i femhundra år, nu ska vi vända på steken och ge igen”. Vafan är det?! Män utmålas som roten till allt ont i världen, män ska finna sig i att kollektivt klumpas ihop till en grå massa som tillskrivs identiska egenskaper. Jag menar, rätta mig om jag har fel eller…men sitter inte saker som värme, empati och omtanke i hjärta och hjärna. Med detta resonemang verkar det ju antydas att dessa egenskaper sitter mellan benen. Makes no sense, liksom. Och att kvinnor inte skulle kunna vara onda, för att de besitter naturliga modersinstinkter, på det påståendet svarar jag bara Margaret Thatcher. Enough said!

Beställde plattor från Ginza i går, bland annat Dia Psalma-samlingen och DLKs första CD (som jag sålde i ett förvirrat ögonblick). Har hamnat i något av en trallpunk-revival just nu. Två personliga favoriter för tillfället: ”Kommer” med Radioaktiva Räker samt ”Marjasin” med Sten & Stalin.

Var hemma hos Lasse och såg gårdagens matcher. Vilken lättnad när Freddie knoppade in bollen (Ljungberg gör mål med huvudet(!), i näst sista minuten(!!), snacka om ett välregisserat drama!). Nu vill jag bara bli kvitt mina koncentrationssvårigheter, så jag kan börja njuta av VM på riktigt. Lasse hade förresten en ny plasma-TV, jag satt och dreglade hela kvällen. Hoppas mitt banklån kan gå igenom snart, vill också ha en så´n…..

…men det jag vill mest just nu är att all skit som hänt de senaste dygnen kan lösa sig. Det finns någon som jag skulle kunna göra precis vad som helst för just nu. Du vet vem du är, och du vet hur mycket jag saknar dig….

Fast blues är kanske ett bra recept för att lyckas i innebandyn. Jävlar vad taggad jag var i går! Förutom att jag lyckades spräcka tumnageln redan innan vi börjat, flöt allt. Jag spelade som en gud emellanåt (ja, har jag inte sagt att jag brister i självkritik ibland! *ler*). Fast jag tog slut efter bara en timme. Två dygn utan sömn och knappt någon mat är kanske inte den bästa av grunder för en idrottsprestation.

Änglar finns dom? Ja, min sinnesbild av en änglakör är tämligen glasklar. Skulle vara Emmylou Harris, Hope Sandoval och Helen Sjöholm sittande på ett moln, med sina ljuva stämmor. Rätt blandad kompott va?! Å andra sidan kan jag med lätthet svälja såväl Madonna som Skitsystem under en och samma eftermiddag. Jag vet nämligen att min smak är oklandelig, så våga inte gnälla. Förresten: om tre timmar lirar Lou Reed på Hultsfred, och i morgon kväll kliver Kent på. För första gången på många år längtar jag dit!

Så har det hänt igen. The neverending fucking story of my life, ungefär! Tåget går och jag står kvar på perrongen. Igen! Visserligen visste jag redan från början att jag inte hade giltig biljett den här gången, men va fan…för optimisten och idioten försvinner aldrig hoppet. Men visst är det konstigt, det som kan ses som en självklarhet för de flesta, att förr eller senare kommer man med på resan, kan te sig som en ren jävla omöjlighet för fåtalet andra. Kanske är det så att jag tillhör den skaran som är dömda att för alltid tillbringa mitt liv på den gråa, kalla betongen. För varje tåg som går ökar paniken betänkligt i alla fall, snart går kanske även det sista…och vad händer då om jag inte är med?

Skolavslutning. Sommarlov. Så bra timing! Fyra slowmotionveckor på fritids och sedan fyra semesterveckor. Med andra ord: hur mycket tid som helst att tänka alldeles för mycket, när det bästa vore att bara dränka sig själv i så mycket arbete som möjligt. Risken finns att man dränker sig själv i annat än arbete då, så det är väl tur att jag inte har alkoholisttendenser!

Jisses, vad munter man kan låta va?! Inte ens Morrissey hade slagit mig på fingrarna i dag vad gäller att agera dysterprofet. Nåja, ska spela innebandy om några timmar. Skönt, då slipper jag tänka och det är ett suveränt sätt att få ur sig sina aggressioner (akta er, idag kan jag stoppa skott med tänderna om det är så).

Sprit, love and understanding

/Packe

Sommar är knappast biomånaden nummer ett, men jag såg DaVincikoden igår. Och trots all ljummen kritik den fått tyckte jag filmen var riktigt bra. Framför allt mer detaljrik än jag trodde filmformatet skulle kunna vara, och detta utan att heller bli för plottrig. Sedan Brasilienmatchen på TV kombinerat med kebabtallrik och pilsner. Och när jag tog nattpendeln hem var det fortfarande 23 grader varmt ute. Det är dylika kvällar man aldrig vill gå och lägga sig, bara vara uppe och njuta natten lång.

Skolavslutning i morgon. Ännu ett år till handlingarna. Ibland går tiden liiiite för fort….

Tänk om man fick stänga av verkligheten och bara flumma omkring i sin låtsasvärld istället, vad mycket enklare saker och ting skulle vara då!

Åska i luften, och det ska visst inte vara så hälsosamt för datorer. Hoppas det brakar loss ordentligt, och dessutom börjar spöregna. Då ska jag gå ut i ovädret, lyssna på musik och bara njuta……….